Vad kostar Förbifart Stockholm?
Enligt Trafikverket kommer motorvägen kosta 27,6 miljarder kronor i 2009 års penningvärde. Uppräknat till 2013 blir det 31,1 miljarder. Men det finns stora osäkerheter. Det är väldigt vanligt att byggen av den här storleken överskrider budget, ibland flera gånger om. Exempelvis beräknades Norra länken kosta 2,5 miljarder i dagens penningvärde, men är nu uppe i 11.
Om sannolikhetskravet för att inte överskrida den uppskattade kostnaden höjs från 50 procent till 85 procent höjs uppskattningen till 43,4 miljarder (i 2013 års priser). Då är risken alltså 15 procent att kostnaden överskrids.
Förbifart Stockholm ska till 80 procent finansieras av trängselavgifter, vilket innebär att alla trängselavgifter i cirka 40 år ska gå till motorvägstunneln (detta trots att Stockholmarna, i folkomröstningen 2006, beslutade att trängselavgifterna skulle gå till vägar och kollektivtrafik). I väntan på att trängselavgifterna ska ticka in måste Trafikverket låna upp stora summor, vilket gör att höga räntekostnader kommer att belasta budgeten. Inklusive räntekostnader ökar kostnaden (i 2009 års priser) från 27,6 till 45 miljarder kronor. Om vägbygget fördyras, enligt 85 %-scenariot, hamnar kostnaden på omkring 70 miljarder kronor.
För att göra rättvisa jämförelser och inte anklagas för att överdriva räknar vi här med Trafikverkets egen uppskattning om 31,1 miljarder. Men vi tror inte att den kalkylen skulle hålla.
Vad kostar det att bygga tunnelbana och spårväg?
Kartan utgår ifrån att de utbyggnader som regeringen har beslutat om i Stockholmsöverenskommelsen genomförs, därför har kartans utgångsläge fler stationer än verkligheten. En förstudie har nyligen gjorts för byggandet av tunnelbana till Nacka. Därifrån härleder vi en tumregel som åtminstone grovt kan uppskatta kostnaderna för de sträckningar för vilka ingen förstudie ännu gjorts. Nackabanan är en 8,3 kilometer lång tunnel från Kungsträdgården till Nacka Forum med fem nya tunnelbanestationer. Kostnaden (med 50 % sannolikhet) uppskattas till 10,9 miljarder kronor med ett signalsystem anpassat till 2,5-minuterstrafik. Det inkluderar spåranläggning, stationer, fordon och depåer.
För Nackabanan blir kostnaden för en kilometer tunnelbana alltså 1,31 miljarder kronor. Det är relativt dyrt i en internationell jämförelse. En ny linje i Helsingfors kostar t ex 523 Mkr/km.
Kostnaden beror bland annat på hur tätt stationerna ligger och hur mycket som dras under jord. En grov uppskattning är att en kilometer spår i tunnel kostar 800 Mkr och en underjordisk station 850 Mkr. Tunneln under Mälaren är dock mer komplicerad och därför räknar vi med 1,5 miljard per kilometer på sträckan Liljeholmen-Fridhemsplan.
Kostnaderna för tvärbanorna baserar sig på underlag från SL. Vad gäller Kistagrenen visade SL:s första beräkningar en kostnad på 5,5 miljarder, men enligt konsultbyrån PWC går det att pressa priset till 3,6 miljarder. Vi lägger oss emellan, på 4,5 miljarder. Spårväg Syd uppskattas i SL:s förstudie kosta 6,5-8,3 miljarder, här lägger vi oss nära snittet, på 7 miljarder.
Hur mycket minskar utsläppen?
Förbifart Stockholm ökar biltrafiken men även själva bygget är en stor källa till utsläpp. Enligt Trafikverket kommer utsläppen under de åtta byggåren uppgå till 128 000 ton växthusgaser (ca 6 000 ton per kilometer väg). Jämför det med utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka som beräknas orsaka 16 000 ton växthusgaser, eller ca 1 900 ton per kilometer.
Genom att inte bygga Förbifarten undviks alltså utsläpp på 128 000 ton, medan varje tunnelbaneutbyggnad anses orsaka 1 900 ton/kilometer. Vi har inte hittat någon motsvarande uppskattning för spårväg, men uppskattar den till knappt hälften, 900 ton/kilometer. Detta är engångsutsläpp, medan vi främst är intresserade av utsläpp per år. Därför använder vi en linjär avskrivning på 35 år, vilket är kommunal standard för vägars investeringskostnad. Utslaget på 35 år är Förbifartens utsläpp alltså ca 3700 ton/år. För tunnelbanans del är de årliga utsläppen för byggnation 54 ton per kilometer, för spårväg 26 ton.
Trafikverket uppskattar att Förbifarten leder till en ökning av utsläppen från vägtrafiken med ca 16 000 ton koldioxid per år. Samtidigt beräknar SL att tunnelbanan till Nacka minskar utsläppen från vägtrafiken med 2 300 ton per år genom minskat bilresande. Om vi tar det som riktpunkt innebär det att en kilometer tunnelbana minskar utsläppen med 277 ton per år.
Kapaciteten på Tvärbanan är betydligt lägre än på tunnelbanan, omkring en tredjedel per tåg, samtidigt som turtätheten ofta är lägre. En uppskattning är därför att utsläppsminskningen per kilometer är en fjärdedel av tunnelbanans.
Genom att inte bygga Förbifarten sparar vi alltså årliga utsläpp om 16 000 + 3700 = 19 700 ton per. Genom att bygga tunnelbana sparas utsläpp om 277-54=223 ton per kilometer och år. För tvärbanan är utsläppsminskningen då (69-26) 43 ton per kilometer och år.
Sammanställning av kostnader och utsläpp:
| Projekt | Kostnad (milj. kr) | Utsläpp/år (ton koldioxid) |
|---|---|---|
| Förbifarten | 31 100 | 19 700 |
| Hagsätra-Älvsjö | 2 450 | -446 |
| Älvsjö-Solberga-Västberga-Midsommarkransen | 3 700 | -558 |
| Liljeholmen-Västerbroplan-Fridhemsplan | 6 200 | -669 |
| Nacka Forum-Orminge | 5 300 | -1250 |
| Hjulsta-Barkaby | 1 200 | -334 |
| Skarpnäck-Älta Tyresö C | 6 500 | -1 340 |
| Sickla Udde-Sickla | 400 | -43 |
| Ulvsunda-Kista-Helenelund | 4 500 | -344 |
| Spårväg Syd Älvsjö-Flemingsberg | 7 000 | -774 |
| Djurgårdsbron-Ropsten | 3 400 | -172 |